I am alive!

Hej alla som förlorat hoppet!
Hoppet om att dendära Blomtoken ska komma upp ur sitt ide...
 
 
 ... och knattra ner ett litet livstecken - Nu kom det!
 
Det är ingen större fara alls med mig, tror jag...?
Jag känner mig bara så otroligt seg och totalt
FÖRSTOPPAD I HJÄRNAN.
 
Tankar vissnar innan de kommit till sitt slut och och
närminnet är i det närmsta helt amöbalikt för att inte 
tala om alla ord som bara inte finns där när de så gärna
Vill sägas! morr...
 
Utbränd?
Nej tack!
 
Åldern?
Åhh NEJ! Inte Redan!!??
 
Årstiden?
Knappast!
Skåne har meterologisk VÅR!
 
Medicinbiverkan?
Inte otroligt. Kan va!
Ska forska i det om stoppet inte släpper.
 
 
Jag har knappast endast irrat omkring i ett totalt mörker!
Jag har samlat ihop mitt förvirrade JAG och träffat mina 
fina barn och ännu sötare barnbarn och det är ju alltid lika
otroligt ljuvligt ♥
 
Gabriel
pratar på mer och mer och har verkligen fått in det helt rätta
tonfallet när han vill smöra med mormor. Och mormor smälter ;)
 
Lucas
full-i-sjutton-leende charmar så farmor blir fuktig i ögonen :).. och
mitt i det får skrämselhicka när han likt sin far slår sig hela tiden.
 
Hugo
gör mormor helt knäsvag med sitt så bebismjuka, mjölkdoftande
och tjockkindade lilla knorrande väsen. Han låter som sin mor :-D
 
 
Ja oxå...
har jag fått min tvättmaskin! Kanon! Men jag är inte vän med min
nya kamera. Beror nog på hjärntröttheten. Lite bakande har det 
blivit inför det kommande Hugodopet. Planterat om några pelaronier
...rätt intressant att se att jag faktiskt fått en hel del gjort...
och mitt i allt satte jag en ny omgång Lemonchello för det begäret
smitades jag med på Sicilien ;-)
 
Det blev inget kort överlevarinfo.
Hmmm....
 
Jag HAR saknat bloggen. Det känns :-)
 
Kraaam
Sus
 

Bloggen står på paus...

 
 
Det blir bara inte av...
 
Som alltid när den kyliga tiden pågått så här länge
har jag så jäkla ont och blir så trött på fanstyget att
jag egentligen borde ta en paus från annat än bloggen.
 
Men som alla andra år får jag inte tummen ur !?! att ta 
tag i ökad sjukskrivning eller en vilovecka precis som
om jag är rädd för att tappa greppet - att ge upp..hmm..
Istället skrapar jag på ytan. Vilar så mycket jag kan och
undviker att sitta eller stå på fritiden eftersom jag står
nästan hela arbetsdagen. Det där med att ligga ner och
skriva på datorn eller paddan är verkligen ingen hit för
någon kroppsdel alls.
Därför...
 
 
...stillbild på mina skärmar just nu. Sorry!
 
 
Min hjärna spelar mig spratt...
I de senaste två vekorna har min vecka dummat sig.
På onsdagen har jag trött tänkt - Guuud så Skönt! I morgon är det fredag.
EN vecka är ingenting. TVÅ veckor är galet!
Hoppas INTE på tredje veckan!! 
Gillar inte 6 dagars arbetsvecka. He he he...
 
 Men det är ingen idé att hänga läpp. Jag har en härlig
Madeiraresa och ett mysig hotellspa med bästa vännen
som hägrar och så länge det finns ork för de älskade
barnbarnen har jag inget att klaga på.
Även om det är en smula trist med bortvaro från både
blogg och fb.
 
 
 
Tills I´m back inside önskar jag Er allt gott
och
jag smiter in till Er och kikar under små
uppkopplingsstunder ;-)
 
Massor av
kraaaamar
Susan
RSS 2.0